Det finns både skeptiker och förespråkare för det vi kallar för healing och vi sätter lite olika innehåll och ord på begreppet. Människor vittnar om ökat välmående på olika sätt med hjälp av healing och andra uttalar motsatsen. Så, hur ska vi se på och för-hålla oss till det? Nedan ges en version av hur man kan förstå vad som ligger bakom begreppet healing.
Healing är som sagt ett begrepp och som med allt annat vi försöker sätta ord på, är även healing något vi egentligen bara kan förstå bortom begreppen. I känslan brukar jag säga. Men, vi människor har fått skriften och språket att kommunicera med och än en gång tar jag mig friheten att klä det begreppslösa med ord.
Med erfarenhet av att tidigare ha varit skeptisk till healing, kan jag förstå hur svårt det kan vara att förstå något man inte satt sig in i eller har egen erfarenhet av. Det för ögat osynliga (i känslan ”synligt”, men ovant) är faktiskt lite läskigt innan vi upplevt det i själva känslan. Då kan det vara bra att ha i åtanke att även healing går att mäta och studera vetenskapligt om man vill. Det man då kan mäta är energiförändringar (och kvalitativa studier). I denna beskrivning utgår vi från att healing går att beskriva med energier, frekvenser och vibrationer. Där det föränderliga står för något levande (friskt, livfullt) och det statiska för något stillastående och avstannat (sjukdom, dött). Healing blir med det i denna beskrivning synonymt med dynamik. Att få liv i det som stannat upp och blivit statiskt.
Vidare tänker jag att man kan förklara healing i praktiserandet utifrån två perspektiv; varav det ena kan vi kalla för;
”riktad healing” och det andra för ”empatisk healing”.
Riktad healing - stärka det friska inom ett visst område genom förståelse av energiers kontinuerliga och dynamiska förändringsstruktur. Vanligtvis riktad för att stärka fysiskt (kroppsligt) välmående. Utövarens förmåga till fokus och närvaro är av stor vikt (inre fördjupning).
Empatiskt healing - stärka positiva psykologiska och mentala processer i sin innersta kärna. Att få omedvetna statiska energistrukturer dynamiska igen. Möjliggörs genom utövarens förmåga att sätta låsta energier i rörelse - dvs utövarens egna bearbetning av låsta (statiska) energistrukturer (känslolåsningar). Att göra dom dynamiska. Ju färre låsningar hos utövaren desto större förmåga till energitransformation (inre fördjupning) och empati för andra individers energilåsningar (icke hälsofrämjande beteenden t ex).
Båda varianter är avhängigt utövande individs inre fördjupning och förmåga till känslotransformation - empatisk närvaro (själslig kontakt) samt mottagarens förmåga att ta emot och våga möta sina inre låsningar. Detta är även en ingång till att förstå att funktionen bakom det vi kallar för healing är metodlös i sin innersta kärna. Dvs, att det som kan uttryckas som metod vad beträffar healing, inte är det som intrinsikalt sätter energier i rörelse igen. Metodlösheten verifierar den inre fördjupningens vikt för goda resultat.
Healing kopplat till psykisk (o)hälsa, ger oss även förståelsen att psykisk ohälsa, per definition i denna beskrivning, innefattar statiska känslolåsningar och kan därmed transformeras till dynamiska och levande energistrukturer igen.
Texten kan även ses som ingång för vidare diskussioner
Copyright © Medmänniskan